Igår åkte jag och Sarah till Avenches, ett stort hästställe med galopp- och travbana, ridbanor, ridhus, stall och hästar överallt - och ett område med fälttävlanshinder (det är alltså "fasta" hinder, typ stockar, vatten, "trappsteg" och sånt). Vi var där en gång sist jag var här också och det är jättekul för både oss och hästarna - man tar det lite i sin egen takt och hoppar det men känner för, eller bara traskar runt över lite mindre hinder i skritt. Jag hade lovat Sarah att jag inte skulle ramla av, något jag var rätt säker på inte skulle hända eftersom Fleur och jag vanligtvis kommer rätt bra överens och sådär (och det var väldigt länge sedan jag trillade av) meen saker och ting gick inte riktigt som planerat och jag ramlade av två gånger.. Eller ja, ramlade är kanske fel ord, jag gled snarare av båda gångerna.. Första gången för att Fleur slog i ett hinder och sedan tvärstannade efteråt, något jag var 0 beredd på - så gled av och landade snyggt på rumpan.. Andra gången var vi i vattenhindret när hon blev rädd för Sarahs häst som galopperade förbi så jag halkade på sniskan, och då ryggade hon samtidigt som hon försökte vända och jag lyckades med konststycket att glida av ner i vattnet.. Det var mer egot än kroppen som fick stryk med andra ord! Hade ett "hälla ur vatten ur skorna" moment efter det, sådär lagom kul.. Men lyckades på något vänster i alla fall bara bli blöt om benen så det var inte alldeles hemskt åtminstone. Idag känner jag av det lite i kroppen, mest i rumpan, men också lite i armarna - måste vara från att jag spände mig när jag trillade. Mår åtminstone bra så ni behöver inte oroa er, Sarah (och nu också Ethan..) går glatt och berättar det för alla i stallet - men en av tjejerna sa åtminstone att landar man på rumpan får man 10 poäng, alltid något!
Idag körde jag Ethan till dagis på morgonen (ledig dag och jag ville ändå ner och handla lite) och även om han är en riktig huligan stor del av tiden så är han också världens sötaste rätt ofta. När vi gick över skolgården till dagiset sprang vi lite fram och tillbaka över en "bokstavsorm" som är målad på marken och tävlade om vem som sprang snabbast, och när jag lämnade honom fick jag en puss - himla tur att han är så söt, sånt man får komma ihåg när han är jobbigast i världen!
Nu ska jag äta mat och njuta av en kväll själv, blir nog mysläge på golvet eller i soffan - det bästa en ledig dag!
Over and out
från ett lite regnigt Schweiz
2 kommentarer
Anonym
15 Apr 2016 20:59
Hej,
missat din blogg ett tag, men kommit ifatt nu. Själv varit i ett vårligt Göteborg, men ni verkar ha kommit ännu längre -superhärliga vårbilder nån bloggdag bakåt! Och håller med, dina hoppbilder ser verkligen ut som att du gör något helt annat.. :-)
Skönt att du verkar se vårens skönhet, det låter så på dina texter.
Och precis som Pia så tycker jag ju att det ska bli spännande att höra vad det var för en insikt du kom fram till uppe bland bergen - och om det är samma idag, och när du kommer hem?
Håller så med dig om detta med "tänkar-utrymme" - Smitingen är kanon, men även att bara promenera utomhus, helst bara i natur, ju mindre hus och människor desto bättre för just tänket.
Var nere och grattade Ros-Marie på fölsedan i eftermiddags med lite schweizisk choklad som jag sparat - hälsade från dig! Hon var pigg, liksom Stig.
Kram,
Lazze
None
17 Apr 2016 17:51
Vilken tur i oturen att inget värre hände. Att ramla av en häst skulle vara en riktig skräckupplevelse för mig - men så är jag ju lite äldre och stelare också. Mon mobil strular så jagskickar detta nu innan den fastnar igen...kramar Ingalill
Kommentera