tre dagar av denna vecka har gått, fyra kvar. två hela skoldagar. Det är läskigt hur det känns som en evighet, hur jag vill att det ska vara slut snart.
Planerar saker som händer i November, tänker att jag måste ha något att se fram emot men förtvivlas över det faktum att det är dryga två månader tills dess.
Ska iof rida islandshäst på söndag, och om några veckor är det krafturs nationella - gäller att hålla fast vid sådant.
låter så deprimerande, men allt är inte dåligt egentligen, det är bara det att jag är så ofantligt less på det här.
en dag i taget
